Bilaga om Corona, SARS-CoV-2 och COVID-19

 In Nyheter
Vårt arbete har påverkats en del under pandemin under den senaste tiden. Vi har fått förfrågningar om testutrustning för att kontrollera separation av virus och har därigenom också kommit in på att undersöka marknaden för medicinskt vatten och medicinsk utrustning. (Vår teknik avskiljer virus utan problem.)

PANDEMI

I början av varje influensavåg dör väldigt många av de människorna som ur medicinsk synpunkt är mest ömtåliga och sårbara.

I Lombardiet och Wuhan var det personer som redan hade fått sina lungor förstörda av luftföroreningar.

I Sverige var det personer som redan satt i dödens väntrum på underbemannade vårdboenden.

På annat håll spelade kombinationen luftföroreningar, undernäring och trångboddhet en viktig roll.

Om man då antar att dödligheten – alltså dödsfall per smittad – kommer att hålla i sig på samma nivå som i början av förloppet så ser man en pandemi framför sig.

Om WHO (och andra) hållit huvudet kallt i den situationen kanske man kunde ha upptäckt att det var frågan om en relativt normal influensa. Kanske av den värsta sorten, kanske av den lindrigaste. Det hade varit svårt att veta i det stadiet. Det är först nu vi börjar få facit.

Upptäckten att många dödsfall i COVID beror på underliggande lungproblem från luftföroreningar har givit ökad aktualitet för arbetet med att rena rökgaser med vattenskrubber. Vår doktorand Imtisal presenterar under maj/juni sina högintressanta rapporter på Högdalens Kraftverk utanför Stockholm och på Bristaverken i Märsta. Förbättrad rökgasrening kommer nu att bli en prioritet för oss.
Arbetet med att rena brunnsvatten i Indien har tyvärr avstannat helt under pandemin eftersom de värmeväxlare vi behövde för att bygga om från spillvärmedrift till solenergi inte kunde installeras. Vi har i stället riktat in oss på våra större projekt för avsaltning och rening av vatten med solenergi vilket vi kommer att rapportera inom kort.
I arbetet med frågor kring virus och COVID har vi kommit i kontakt med en hel del uppseendeväckande fakta av allmänt intresse som jag vill delge i följande sammanställning.
Viruset från Wuhan i Kina sades ha ovanligt hög smittorisk och ovanligt hög dödlighet. WHO förklarar pandemi. Inte långt därefter började land efter land att införa restriktioner och karantän.

Statistics from Sweden about COVID-19. A minor increase in death rate in 2020.

Daily and weekly figures for the transmission of the SARS-CoV-2 virus and its consequences as reported by authorities and media have this far been speculative and confusing.
Official Swedish figures that were released on the 5th of June 2020 are still preliminary but are based on reported and scrutinized figures. The first table shows the death rate for comparable months. The second table shows the total number of deaths per month. Both are based on the published official statistics from Statistics Sweden.
Figures for May 2020 will be available in the beginning of July.


©Scarab Development AB, June 5, 2020
Hela tiden haglade skrämmande siffror och prognoser i media. Det blev undergångsstämning. Fortfarande fyra månader senare vet vi emellertid inte hur smittsamt viruset egentligen är. Inte heller dödligheten vet vi något säkert om. Våra fakta består i motsägelsefull information och rykten. Sammantaget ligger vår kunskap på nivån att ”förfärligt många” dör och att det ”kan drabba alla”. Vissa tider verkar Sverige klara sig bra. Andra tider sägs det att dödligheten är större i Sverige än någon annanstans. Myndigheterna talar om eftersläpning. Faktum är att inga ”dagliga” siffror stämmer.
Det verkade som om vi genom ett trollslag dagligen kunde få fram dagliga smittade och dagliga dödstal i alla världens länder. I många länder vet man inte ens hur många invånare det finns. I Sverige vet vi nog det – bortsett från papperslösa. Men vi vet inte direkt varje dag hur många som har dött av en viss orsak. Att veta hur många som har smittats av ett visst virus just den dagen är i praktiken omöjligt.

VAD ÄR EGENTLIGEN COVID-19?

Det dör cirka 90 000 personer om året i Sverige, alltså närmare 250 personer om dagen eller cirka 7 500 i månaden. De flesta som dör är av naturliga skäl äldre och/eller multisjuka. Dessa personer är också särskilt sårbara för virusinfektioner. Det är därför viktigt att de inte utsätts för smitta. Men när personen till slut dör är det inte alltid lätt att avgöra vilken den avgörande dödsorsaken är.
COVID-19 är ett begrepp som skapades av WHO i början av 2020 och betecknar olika typer av svåra sjukdomar hos dem som har smittats av SARS-CoV-2. Folkhälsomyndighetens definition är ”Covid-19 är det officiella namnet för sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 (SARS-coronavirus-2). Covid-19 står för coronavirus disease 2019.”
SARS-CoV-2 är det virus som skapade pandemin år 2020.
Corona är namnet på en grupp virus som hos människor vanligtvis orsakar förkylning med halsont och hosta, och ibland lunginflammation. Vanligtvis är symptomen lindriga, men kan i vissa fall orsaka eller förvärra dödliga sjukdomar. Vi kallar det förkylning eller snuva, ibland influensa. Det finns inga godkända vaccin mot dessa virus och inga mediciner som botar. Möjligen kan mediciner lindra eller förkorta förloppet.
Det första coronavirus som infekterat människan upptäcktes på 1960. Nya virus inom gruppen är SARS-CoV år 2003, HCoV NL63 år 2004, MERS-CoV år 2012 och SARS-CoV 2 år 2019.

Sammanblandning av orsak och verkan

I början talade media om ”Corona”. Själva viruset heter ”Severe acute respiratory syndrom coronavirus 2” (SARS-CoV-2). Inom kort myntade WHO ett nytt uttryck: COVID-19 (Coronavirus disease 2019). Det är namnet på sjukdomen som man anser att viruset ger upphov till.
Men därefter blandar WHO ihop virus och sjukdom när de skriver exempelvis ”people infected with the COVID-19 virus”. Här sker en sammanblandning av namnet på ett virus och namnet på en sjukdom som man anser att viruset kan orsaka eller bidra till. ”Coronavirus COVID-19” blir ett begrepp som kommer att användas såväl av experter som media.
Här finns WHO:s information där de ännu inte har blandat ihop begreppen, nedladdad 2020-05-14

What is COVID-19?

COVID-19 is the infectious disease caused by the most recently discovered coronavirus. This new virus and disease were unknown before the outbreak began in Wuhan, China, in December 2019. COVID-19 is now a pandemic affecting many countries globally.

https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/question-and-answers-hub/q-a-detail/q-a-coronaviruses

Coronaviruses are a large family of viruses which may cause illness in animals or humans. In humans, several coronaviruses are known to cause respiratory infections ranging from the common cold to more severe diseases such as Middle East Respiratory Syndrome (MERS) and Severe Acute Respiratory Syndrome (SARS). The most recently discovered coronavirus causes coronavirus disease COVID-19.

https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/question-and-answers-hub/q-a-detail/q-a-coronaviruses

Även i forskningen börjar man blanda ihop begreppen. Efter att först ha jämfört SARS-CoV-2 med andra virus skriver forskaren…” genom analys av COVID-19 (SARS-COV-2)” och avslutar längre fram med ”…överförbarheten är högre för COVID-19 än för SARS”… Viruset inte bara orsakar eller bidrar till sjukdomen utan har förvandlats till sjukdomen. Srijan Haldar, April 27, 2020 http://adamasuniversity.ac.in/is-sars-cov-2-more-deadly-than-sars-cov/
Unicef blandar begreppen: “Cleaning and hygiene tips to help keep the COVID-19 virus out of your home”. https://www.unicef.org/coronavirus/cleaning-and-hygiene-tips-help-keep-coronavirus-covid-19-out-your-home
Och även Folkhälsomyndigheten blandar ihop begreppen: “Decisions and guidelines in the Ministry of Health and Social Affairs’ policy areas to limit the spread of the COVID-19 virus”. https://www.government.se/government-policy/the-governments-work-in-response-to-the-virus-responsible-for-covid-19/

Sammanblandning av orsak och verkan

I en dödsattest kan läkaren kryssa för olika alternativa sjukligheter som har bidragit eller orsakat döden. Själva dödsorsaken kan vara exempelvis ”Andningsbesvär”, ”Metastaser”, ”Hjärtsvikt”, ”Sepsis”, ”Inre blödningar”, etc. Nu har WHO påbjudit att där också ska finnas en box för COVID-19 och en box där man kan skriva in ”Troligen COVID-19, ej labverifierad”. Risken för sammanblandning av sjukdom och orsaken till sjukdom är alltså stor även i detta seriösa och slutgiltiga sammanhang.
WHOs uppgradering har medfört att i stort sett varje dödsfall kan klassas som COVID-19 under förutsättning att viruset SARS-CoV-2 är eller kan misstänkas vara inblandat.
Ett stort antal tidigare kända dödliga sjukdomar betecknas och registreras således som COVID-19 så snart det finns konstaterad eller misstänkt eller förmodad smitta från SARS-CoV-2. Man säger konstaterad COVID-19 om patienten testat positivt för SARS-CoV-2, ”misstänkt” COVID-19 om patienten har symptom som är influensalika och ”förmodad” COVID-19 om patienten uppvisar förändringar ”förenliga” med COVID-19. Detta leder naturligtvis till att summan av dödsfall i COVID-19 blir stor.
Detta synssätt har också spridit sig till allmänheten. En god vän till mig berättade i förtvivlan att hennes väninna hade dött i COVID trots att hon bara var knappt femtio år. Hon berättade vidare att väninnan under senare tid hade fått strålning och cellgifter mot cancer. Dog hon då av cancer eller COVID?

Vad är symptomen på COVID-19?

Redan tidigt visade en studie från Kina publicerad i JAMA (Journal of American Medical Association att de typiska symptomen för ”COVID-19” var influensaliknande symptom som verkade börja med feber, följt av en torr hosta.
Hos vissa patienter – särskilt äldre och andra med andra kroniska hälsotillstånd – kan det efter en vecka utvecklas lunginflammation, bröstsmärta och andnöd. Cirka 20 % av patienterna behövde sjukhusbehandling. ”COVID-19-infektionen” verkade sällan orsaka rinnande näsa, nysningar eller ont i halsen. Dessa symptom observerades hos endast cirka 5% av patienterna. Halsont, nysningar och täppt näsa är oftast tecken på förkylning.
Denna beskrivning av symptom verkar hålla än.
Det är svårt att se vad dödsorsaken kan vara bland de ovan nämnda symptomen. Man får anta att den vanligaste dödsorsaken för COVID-19 inte är virusinfektionen i sig utan vad som kallas för ”underliggande sjukdom”.
Feber, torrhosta, trötthet, slem i strupen, andnöd, muskelsmärta, ont i halsen, huvudvärk, frossa, illamående, kräkningar, nästäppa och diarré. Det är för en lekman svårt att se vad som kan vara dödligt förutom andnöd. Detta var de symptom som observerades i Kina. Det är samma eller liknande symptom i Sverige. Men det har också rapporterats att det inte bara är de med svaga lungor som är största riskgruppen (som i Wuhan) utan människor med svåra sjukdomar som högt blodtryck, hjärtsvikt och diabetes. Frågan är om det då är samma sjukdom?
I dessa fall borde man nog säga att effekterna av viruset SARS-CoV-2 förvärrar sjukdomen medan patienten dör av den ursprungliga sjukdomen. Ändå kommer det förmodligen att stå COVID-19 i dödsattesten och det kommer troligen att räknas som dödsfall på grund av COVID-19 i den offentliga statistiken. I vilket fall räknas det som COVID-19 på löpsedlarna.

Är COVID-19 en sjukdom?

COVID-19 är inte en sjukdom i traditionell mening som tumörer, diabetes etc. Och inte en vanlig dödsorsak som brusten aorta, hjärtstillestånd, blodpropp, sepsis etc. COVID-19 är en kryssruta i dödsattesten för att indikera att SARS-CoV-2 är med i spelet. Eller att man kan misstänka att SARS-CoV-2 är med i spelet, eller att det finns ett ”samband” alltså att man gissar att SARS-CoV-2 är med i spelet. Läkaren fyller i och media tar tacksamt emot. Personen dog av COVID-19!
Javisst kan viruset vara inblandat. Det försvagar kroppen. Det kan påskynda döden. Men den är en spelare bland många andra och sällan den viktigaste. Kanske bara bollkalle.
Det är väl ganska troligt att om läkaren kryssar för COVID-19 så kommer COVID-19 att figurera på ett eller annat sätt i statistiken. Det skulle vara en svår uppgift att i efterhand skilja ut vilka av de patienter som dör av COVID som har dött av SARS-CoV-2 och vilka som har dött av andra orsaker.
En del forskare säger att det kommer att ta år innan vi har alla papper på bordet. Men en del papper kommer nog aldrig fram. En idé som förts fram är att jämföra antalet döda i COVID-19 med antalet döda i influensa under andra år. Men medan en person som dör av hjärtfel i år och har testat positivt för SARS-CoV-2 kan komma att registreras som död i COVID-19, så har en person som hade influensa och dog av hjärtfel förra året säkerligen registrerats som död i hjärta-kärl. I tidigare register finns vanligtvis inte influensa med som dödsorsak. Man dör ”med” influensa, inte ”av”.
För den enskilde läkaren spelar det kanske inte så stor roll vad som står i dödsattesten. För myndigheterna som har lagt in mycket prestige i att bekämpa COVID-19 kan det dock ha betydelse. Och om läkemedelsbolagen lyckas få ett finger med i spelet är ju COVID-19 att föredra före någon annan sjukdom för då finns det mycket pengar att hämta för forskningen just nu.
Under mindre än ett halvår har det publicerats en oerhörd mängd vetenskapliga artiklar om COVID 19. Den 30 maj fick jag 54 300 träffar i Google Scholar på i COVID-19 för artiklar publicerade år 2020. De flesta har förmodligen den för vetenskapliga artiklar sedvanliga slutklämmen – det behövs mer forskning.
Samtidigt har det säkert lämnats in tusentals ansökningar om anslag till läkemedelsutveckling och vaccinutveckling. Samtliga dessa forskare kommer naturligtvis att gå ed på att COVID-19 är en helt ny och okänd sjukdom som dessutom är oerhört farlig. Men vi får hoppas att resultaten av forskningen är mer objektiva än vad pandemidrevet i media har varit.
Det är anmärkningsvärt lättvindigt av WHO att inte gå djupare i virusets verkningar utan att i stället hux flux uppfinna en helt ny sjukdom med en helt ny inte tidigare existerande diagnos och dessutom föreskriva en ny box i dödsattesten för den nya sjukdomen. Den medicinska vetenskapen verkar i det här fallet inte vara en exakt vetenskap.
Det skrivs mycket om att COVID-19 särskilt drabbar de äldre. Det borde inte vara så uppseendeväckande. Så här ser den normala åldersfördelningen för dödsfall ut år 2018.
Här ser vi dödsorsakerna 2018. Man undrar om Socialstyrelsen kommer att klämma in COVID-19 som en helt ny dödsorsak i statistiken för 2020? eller om det kommer att listas under andningsorganens sjukdomar eller under de andra bidragande dödsorsakerna som eventuellt har noterats i dödsattesten.
Notera att det inte finns ”influensa” i tabellen. Många har naturligtvis influensa när de dör. En influensa som utvecklas till lunginflammation är en vanlig dödsorsak. Men man säger inte att någon dör av influensa. Lika lite som man skulle säga att någon dog av förkylning eller snuva. Men när media talar om COVID-19 så säger man oftast att personen drabbas/avlider av CORONA-19. Det är en viss skillnad.
Notera att Socialstyrelsen skriver ”med” influensa och inte ”av” Influensa.

”VI MÅSTE SKYDDA VÅRA ÄLDRE”

De flesta politiska och medicinska åtgärder som har genomförts i Sverige och de flesta andra länder under Coronapandemin har motiverats med att ”vi måste skydda de äldre”. Men har vi gjort det?
Thomas Lindén på Socialstyrelsen skriver i AB den 21 maj 2020: ”Man kan också uttrycka det att av 100 personer över 70 som bor på särskilt boende är det två som dött av covid-19. Men man målar upp att det i princip är en dödsdom att ha sina äldre på äldreboende.”
De allra flesta äldre som blir sjuka i covid-19 överlever. Statistik från Region Stockholm visar att sju av tio patienter på geriatrikavdelningar (vård för äldre) tillfrisknat efter att ha blivit sjuka. Liknande resultat finns internationellt.
Alltså är COVID-19 en mindre risk för de äldre än vad det framställs som i media. Däremot visar Socialstyrelsens egen rapport att äldreboendet kanske inte är så bra i sig.
Man kan se att antalet platser på äldrevården har reducerats betydligt på senare tid. 127 kommuner uppger 2019 att de har ett underskott på särskilda boendeformer för äldre. De som kommer till boendet har ofta en hög ålder och en sviktande hälsa när de flyttar in.
Väntetiderna har blivit längre. Under 2018 var medianväntetiden fem månader. I förhållande till de äldres behov och återstående livslängd får de således vänta relativt länge på att flytta till ett särskilt boende. Ibland avlider de innan de får plats och ibland hinner de bli så pass sjuka att de inte kan flytta när det väl tilldelas en plats utan kommer till ett korttidsboende eller får utökade insatser i hemmet.
De som får plats dör ofta efter en kort tid på boendet. Medianvårdtiden på ett särskilt boende är ungefär två år.
De tre kommunerna med kortast tid har en medianvårdtid på 150–300 dagar. Medianvårdtiden för riket är 720 dagar. Ett halvt år efter inflyttningen till särskilt boende har i genomsnitt 20 procent av de nyinflyttade avlidit, 24 procent av männen och 18 procent av kvinnorna. Detta var före COVID-19.
Arton månader efter inflyttningen bor 51 procent av männen och 61 procent av kvinnorna kvar på särskilt boende. Hälften dör alltså inom ettochetthalvt år.
Siffrorna och tabellerna är från Vård och omsorg om äldre, Lägesrapport 2020, Socialstyrelsen
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
De vårdbehövande äldre är således redan i bedrövligt skick. Många av dem har arbetat i 40 – 50 år i samhället. Det är skamligt att vi ska behöva snåla in på deras sista ett eller två år i livet.
Om dödstalen för äldre på äldreboenden är ovanligt höga just nu beror det inte enbart på att de äldre har smittats med virus från sina barnbarn och barnbarnsbarn. Då har nog sorgen över att inte få träffa sina barn, barnbarn och vänner under se sista månaderna eller det sista året av sitt liv en kanske lika stor betydelse.
Anledningen till att svenska gamla har drabbats särskilt illa av virusepidemin kan vara att Sverige ligger i erkänd framkant vad gäller tillämpningen av konceptet ”new public management” som har lanserats internationellt av forskare, konsulter och lobbyister från nittiotalets början. New public management kan översättas med ”Ny styrning av den offentliga sektorn”. På svenska har man använt begreppen resultatstyrning, målstyrning och programbudgetering. Det är ett samlingsbegrepp för reformer av den offentliga sektorns organisation och styrning som syftar till att öka effektiviteten.
Begreppet har en motsvarighet i den privata sektorn i begreppet ”lean management” som är en strävan efter att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar. Det har lanserades framgångsrikt av Toyota och är väl idag allmänt accepterat som mål i all industriverksamhet.
Det grundläggande syftet är att minska administration och byråkrati för att effektivisera resursanvändningen – att skära bort fett och dödkött.
När politikerna efter många utredningar beslutade sig för att införa resultatstyrning fick de kommunala myndigheterna i uppgift att genomföra de beslutade rationaliseringarna. Men då kickade Parkinson välkända sociologiska lagar in, särskilt den som säger att varje chef i en administration strävar efter att utöka antalet underställda administratörer för att utvidga sin betydelse och makt. Denna tendens hålls i schack i privata företag genom vinstkravet men i den offentliga sektorn kan den blomma ut. En mängd konsulter och underchefer anlitades sålunda för att genomföra de nya reformerna. Samtidigt kickade en annan av Parkinsons lagar in, nämligen att uppgifterna för en administratör fyller upp den tid som finns till förfogande. Den kommunala administrationen kom att arbeta för högtryck för att genomföra beslutade rationaliseringar och växte snabbt i linje med dessa två av Parkinsons lagar.
Cyril Northcote Parkinson (30 juli 1909 – 9 mars 1993) var en engelsk historieprofessor som författade ett sextiotal böcker varav den mest kända kom ut 1958 och heter ”Parkinsons lag och andra studier i administrationens konst” i svensk översättning. Den är skriven i ironisk stil men grundar sig på intressant forskning. Hans teser gjorde bejublad succé på 60-talet och är idag mer eller mindre bortglömda. Men väl värda att läsa. Ett av hans humoristiska exempel (han var marinhistoriker i grunden) var att om den utveckling som han hade studerat skulle fortsätta skulle den engelska flottan inom kort ha fler amiraler än skepp. Det ansågs på sin tid som mycket lustigt och togs som en ironisk överdrift. Även om spådomen inte helt har gått i uppfyllelse var trendspaningen riktig. Idag har till exempel USA:s flotta ungefär 225 amiraler – och cirka 260 krigsfartyg i aktiv tjänst.
Syftet med rationaliseringarna var naturligtvis effektivisering vilka i en omvänd kappa betyder besparingar. Eftersom administrationen visade sig dra allt högre kostnader fanns det bara ett sätt att uppfylla (resultatstyrning/målstyrning) de uppsatta besparingsmålen och det var att skära i själva verksamheten.
Det behövs knappast några exempel. Alla svenskar och särskilt alla offentligt anställda har sett att pappersarbetet har ökat medan resurserna till själva verksamheten har fått stryka på foten. De få gånger jag själv har varit på akuten har det knappast sett ut som i TV-serierna där personalen springer runt bårarna med droppflaskor i handen. Snarare sitter en stor del av personalen och arbetar med sina datorer medan alla utom de mest akuta patienterna sitter eller ligger tålmodigt i korridorerna och väntar.
Om man just ser på äldrevården vimlar det av beslutsfattare och administratörer medan antalet vårdplatser har minimerats, personaltätheten har minskat, utbildning av personalen har eftersatts och anslagen till mat, materiel och kultur har skurits ner till ett minimum. Situationen i hemhjälpen, dit de som inte får plats på särskilt boende hänvisas, är liknande.
Kombinationen resultatstyrning och Parkinsons lag har skapat en organisation med skyhöga löner i toppen, allt fler högavlönade mellanchefer, färre läkare, färre sjuksköterskor, färre undersköterskor och sjukvårdsbiträden har helt rationaliserats bort. Utvecklingen har blivit ett självspelande piano. Ju mer underpresterande verksamheten blir, desto fler konsulter och mellanchefer tror man sig behöva anställa för att förbättra situationen.
Vi som är företagare och aktieägare har kanske vårt på det torra. Men åtminstone jag vill leva i ett land där alla äldre får en effektiv och värdig omvårdnad av människohand. Vi behöver fler platser och mer vårdpersonal. Inte fler byråkrater.

MEDIAS ROLL

Medias makt

Förvånande nog anammade ”hela världen” omgående uppfattningen att det nya SARS-viruset (SARS-CoV-2) var ett ovanligt dödligt virus som spred sig ovanligt aggressivt. Antalet smittade och döda fanns i alla rubriker. All världens media framhöll dagligen i veckor och månader vilken ovanligt farlig pandemi det var. Hur kunde man veta det?
I land efter land skapades det vandringssägner om hur folk låg döda på gatorna, hur det grävdes massgravar och hur kistorna staplas på olika märkliga ställen. Även från länder som knappt hade haft någon smittspridning rapporterar media liknande sagor. Rapporterna kom från väletablerade nyhetsbyråer som TT och Reuters. Var något av det sant?
Inga av de siffror som har flugit omkring i internationella medier – seriösa eller ej – har haft något säkert underlag. Av naturliga skäl har det inte funnits färdiga siffror. Det går inte att få fram underlag så snabbt. Därför har vem som helst kunnat meddela ”fakta” och göra prognoser. Informationssidor på Internet verkar uppdatera smittans spridning och antalet dödsfall direkt på sekunden.
Det mesta kring COVID-19 är fortfarande okänt. Hur uppstod det nya SARS-viruset? Hur smittsamt är det. Hur stor är dödligheten? När kan det vara över? Hur många är asymtomatiskas bärare? Hur länge är den som smittats smittsam? Finns det många stammar av virus eller bara en? Är testerna pålitliga? Vad är risken för att det nuvarande viruset muterar och blir ännu aggressivare? Eller harmlösare? Kommer det en andra våg? Vid vilken procent uppnår vi flockimmunitet? Kan det överhuvudtaget bli flockimmunitet? Fungerar antikroppstesterna? Hur länge är man då immun om man testar positiv för antikroppar? Hur länge är man immun vid flockimmunitet? Fungerar andra tester? Hur länge överlever viruset utanför kroppen? Hur stor betydelse har den dosen man får i sig? Kan viruset spridas genom luften, genom kontakt, genom andningen eller bara med droppar? Allt detta har diskuterats i media, men syftet verkar inte ha varit att informera utan att skapa rubriker och löpsedlar. Att sälja lösnummer som seriösa journalister brukar säga om kvällspressen. Politiken och myndigheten har tvingats förhålla sig till debatten i media.

Medialogik

Antalet mediakanaler ökar snabbt. Kampen om tittarsiffror ökar. Detta leder till tillspetsning, förenkling, polarisering, konkretion, personifiering, intensifiering och stereotypisering. Detta kallas inom mediaforskningen för medialogik och är en farlig utveckling som har fått extra fart under Coronapaniken.
Inget passar medialogiken bättre än en världsomspännande panik. Detta kryddas med den gravallvarliga – och lika dåligt underbyggda – retoriken från experter och politiker som kämpar om utrymmet i de dagliga Tv-nyheterna. ”Säg något uppseendeväckande, annars får du inte vara med nästa gång”, verkar redaktören ha sagt. Till och med de mest lugna och skeptiska blir uppskrämda av det malande flödet av falska siffror och olycksbådande prognoser. Politikerna tvingas till åtgärder som skapa en katastrof som går långt utöver den ursprungliga virusinfektionen. När inget av katastrofrubrikerna (ex. intensivvården kollapsar) infrias och när förberedelserna för katastrofen (ex fältsjukhus) inte kommer till bruk kommer politikerna att säga att det var tack vare deras resoluta ingripanden som vi klarade oss.
Den stora hysterin i början kan förklaras av dålig hantering av statistik. Men varför har den fortsatt? Om man räknar dödstalet i början av en epidemi när många av de svagaste i riskgrupperna dör och det inte finns några siffror på hur många som är smittade blir det många döda per smittad. Om man sen säger att det är ett mycket smittsamt virus blir det en kurva rakt upp i taket.
Människor får panik. Det var kanske inte menat. Det är ingen sammansvärjning. Men det är så det fungerar. Det är medialogikens konsekvenser.
När besinningen kommer och mer relevanta siffror blir tillgängliga så minskar prognoserna för dödlighet från säg 6 procent till kanske tre procent och vidare ner mot en procent. Troligen hamnar dödligheten till slut på högst 0,1 procent (av de smittade). Även det kan visa sig vara för högt. En del forskare har nu ännu lägre siffror för COVID-19. Tio gånger lägre. Spannet är mellan 10 och 0,01 procent.
Media är beroende av att väcka uppmärksamhet. Här är ett typiskt exempel på medialogik. En majoritet av medelålders och äldre har vad som läkarna anser vara för högt blodtryck. Det behöver inte betyda att man är i en riskgrupp. Men det kan betyda det!

Statistikens problem

Varifrån kommer de dagliga siffrorna på dödlighet ifrån? Det minsta man kan säga är att de är osäkra. Hur gör man de uppseendeväckande prognoserna? Varifrån kommer underlaget?
Att det är svårt att få fram korrekta siffror hör till statistikens inneboende natur och det ska till en oerhörd behärskning hos media för att inte utnyttja detta. Statistik dyker inte upp av sig självt. Det krävs arbete som måste planeras och genomföras professionellt. Första kravet är att dessa genomförs korrekt. En lika viktig aspekt är i vilket sammanhang statistiken avvänds och för vilket syfte. För varje steg finns det felkällor. Här är några av stegen i arbetet:
Problemformulering. Vad är syftet?
Identifiering. Vilka data är väsentliga?
Metod. Hur ska kunskapen samlas in och bearbetas?
Insamling och sammanställning av statistik tar alltid tid och är behäftad med fel som måste analyseras.
Bedömning. Hur pålitliga är källorna och insamlingsmetoderna?
Bearbetning. Förvandla fakta till användbar kunskap.
Tolkning av de insamlade uppgifterna är nästa problem.
Presentation. Myndigheterna kan antingen ha intresse av att hålla siffrorna nere eller att överdriva dem. Media vill för det mesta överdriva.
Förståelse. Säkerställa att mottagaren kan tillgodogöra sig informationen.
Siffror kan vara farliga. Tänk hur många som lider ont av Coronahysterins konsekvenser. Och tänk hur många som har haft sömnlös ångest så snart de själva eller anhöriga har influensasymtom. Sanningen skulle lindra ångesten. Därigenom förmodligen också lindra sjukdomen och minska dödsfallen. Men det ingår inte i medialogiken att ta ansvar för konsekvenserna. Media anser själva att deras uppgift är att förmedla sanningen. Och de tror ofta själva att de gör det.

VEM KAN MAN LITA PÅ?

En internationell stiftelse på universitetet John Hopkins utanför Washington DC har en kontinuerlig värdering av pandemiberedskapen i olika länder.
Global Health Security (GHS) – indexet är den första omfattande utvärderingen av hälsosäkerhet och beredskap i världens länder. www.ghsindex.org Högre upp betyder högre sammanräknad beredskap för att möta hot mot befolkningens hälsa. Storleken på cirklarna visar befolkningsstorleken i respektive land.
Coronapandemin har ställt pyramiden på huvudet. De två länder som anses ha högst beredskap 2019, nämligen USA och Storbritannien, är de som förmodligen har råkat mest illa ut 2020.
Här kan man se vilka som leder arbetet som resulterat i indexet: https://www.ghsindex.org/about/#International-Panel-of-Experts
Det praktiska arbetet utförs på John Hopkins University som har ett institut som har arbetat med epidemiforskning sedan 1990-talet Johns Hopkins Center for Health Security. I media kommer mycket av den aktuella informationen om COVID-19 från detta institut. https://www.centerforhealthsecurity.org/who-we-are/history/
Det måste finnas ett systemfel i den omfattande och dyrbara beredskapsanalysen. Gissningsvis är felet att utveckling av mediciner och vacciner väger tungt i analysen medan mindre vikt har givits sociala förhållanden som sjukvård, åldringsvård, boendeformer och fattigdom.

ATT BEGRUNDA VAD GÄLLER COVID-19

I medierapporteringen kan det verka som att smittan är jämnt utspridd i världen. Många blev oroliga för att det skulle bli ännu värre i fattiga länder där de har små resurser för sjukvård. Ingen kan ännu veta hur utvecklingen går, men i denna illustration från Financial Times ser det inte ut så.
Märk väl att bilden inte visar spridningen av viruset SARS-CoV-2. Då hade den ju börjat mycket tidigare. Den visar antalet dödsfall enligt den nya diagnosen COVID-19.
Det kan finnas många förklaringar till att COVID-19 hittills ser ut att vara ett större problem i Europa och USA än i resten av världen. Det kan bero på att smittspridningen egentligen började i Europa eller USA och inte i Kina. Det kan bero på att många länder i resten av världen har en sämre eller långsammare rapportering eller att de inte har rättat sig efter WHO:s nya riktlinjer för diagnoser. I vilket fall är det märkligt att dödsfallen inte är fler i Kina där det hela började eller i folkrika och fattiga länder som Indien och Indonesien? Statistiken från Financial Times stämmer definitivt inte med alla medierapporter från mer eller mindre exotiska platser där människor ligger döda på gatorna. Där man gräver massgravar. Där bårhusen är fulla och det är svårt att hitta lokaler för att stapla kistorna.

Är COVID-19 en livsstilssjukdom?

Kan CORONA-19 vara ett huvudsakligen västerländskt problem?
Kurvan från Financial Times visar att COVID-19 åtminstone hittills procentuellt sett mest har drabbat rika samhällen – välfärdssamhällen. Vi vet att det är äldre personer med ”livsstilssjukdomar” som övervikt, diabetes och hjärtkärlsjukdomar som utgör den absolut största riskgruppen. Detta skulle kunna förklara den märkliga bilden från Financial Times där USA ser ut att vara värst drabbat och därefter Västeuropa.

Vilken roll spelar luftföroreningar?

I mitt förra brev skrev jag att WHO räknar med att luftföroreningar orsakar över fyra miljoner förtida dödsfall om året och att man därför kan misstänka att luftföroreningar är en starkt bidragande orsak till det som vi kallar Coronapandemin. Just Wuhan och Lombardiet vilka var hårt drabbade är ju kända för sina luftföroreningar.
Det visar sig att andra källor från WHO anger 9 miljoner dödsfall om året orsakade av luftföroreningar. Det är naturligtvis osäkra siffror. Förmodligen är luftföroreningarna en större bidragande orsak än viruset.
Såväl HVR som Xzero är sedan länge engagerade i projekt för att rena rökgaser från kraftverk och industrier med hjälp av gasrening genom vatten (skrubber). Arbetet sker i samarbete med KTH och Stockholm Exergi.

Vad göra?

Jag skrev om ansiktsmask i min förra sammanställning.
Det är helt absurt när myndigheter, regeringar och experter kräver ansiktsmasker för privatpersoner trots att det inte finns någon vetenskap till stöd för kravet, ingen evidens, och det rent förnuftsmässigt är mycket som talar emot det.
Lika lite evidens finns det för det som nu allmänt kallas för Lockdown. Lockdown har traditionellt använts vid upplopp på fängelser där man låser in fångarna i sina celler. Det är också vanligt med utegångsförbud för att lugna ner hela samhällen. Det finns en tradition att isolera smittbärare genom att sätta dem i karantän. Men att sätta friska människor i långvarig karantän för att skydda dem för smitta har väl knappast provats förut. Effekten är därför helt okänd och förfarandet inte vetenskapligt bevisat. Kan det vara motiverat? Det är förvisso mycket som talar för att lockdown ”plattar till kurvan” som blev det självklara argumentet i de flesta länder. Men fungerade det? Behövdes det?
WHO och läkemedelsbolagen lovar att vi ska kunna bekämpa COVID-19 med hjälp av nya läkemedel och vacciner. I vissa andra fall har vacciner varit framgångsrika, men ibland är de verkningslösa och ibland är de farliga. Vi vet också att vi inte lyckats få fram verksamma mediciner mot influensa och vi har inte hittat något vaccin mot HIV trots att vi i 35 år har lagt ner miljardbelopp på just detta.
Problemet med COVID-19 sägs vara att det orsakas av ett helt nytt virus – SARS-CoV-2 – och att det tar tid att få fram vacciner. Samma personer säger vanligtvis att virusen muterar mycket snabbt. Vad är det då som säger att vaccinet kommer att vara verksamt nästa år – på det muterade viruset.
Nu lovar forskare, läkemedelsbolag, internationella organisationer och politiker att på ett halvår få fram vacciner (när pandemin väl är över?). Politikerna har redan anslagit miljardbelopp. Antalet nya forskningsinsatser och nya företag växer. Oavsett om forskningen efter nya vacciner och nya mediciner är framgångsrik eller inte finns det mycket annat vi kan och borde göra:
  • Minska luftföroreningarna för att minska lungsjukdomarna
  • Förbättra djurhållningen så att den inte är grogrund för nya typer av virus
  • Förbättra äldrevården
  • Adekvata resurser för sjukvården
  • Eliminera livsstilssjukdomar genom att satsa på hälsovård i stället för mediciner
  • Förbättra immunförsvaret genom bättre kost och motion.
Det är inte svårt att se en väg framåt. Men kommer vi att ta den när väl Coronapaniken är över?